torsdag 31 maj 2012

Tradera



Matte håller på och blixtrar grejer att sälja och lämpligt nog kom en av dem av sig själv för att bli blixtrad!

Jag kan lägga ut honom för 1 krona va??






SÄLJES!
Liten irriterande sak som tar din matte ifrån dig. Mindre än en normalstor burk med kattmat trots att han äter upp andras mat hela tiden. Går lätt att använda som knäskällis, bara att stoppa ner honom i plånboken när du går ut. Trivs med att ligga i andras sängar och att ha sönder andras leksaker. När man snabbt har tröttnat på honom är det bara att ta fram snabeldraken, han passar perfekt in i röret!









Det är tröttande att vara så söt!

















Någon som nappar?

onsdag 30 maj 2012

Lång spik sökes!



Mitt rosa Prinsesstorn! ♥

Idag tänkte jag jama lite om mitt prinsesstorn.
När vi just hade flyttat hem bad ju matte sin husse (Katthataren) att hjälpa henne och göra ett stort klöstorn till oss och efter ett tag kom han med det här, med rosa klädnad och allt! Jag blev genast förälskad och sedan dess är det mitt, mitt, MITT PRINSESSTORN!!! 

Vart efter tiden har gått har jag låtit Frank vara i tornet också, men till en början spände jag blicken ordentligt i honom så att han inte skulle ta sig några friheter.


För snart åtta månader sedan intog ju lillfjanten mitt revir och som ni vet så förstör han saker... Något av det allra första han förstörde var platsen där mitt torn stod.
Det var nämligen placerat precis innanför balkongdörren och där kunde jag ligga i skugga, men NÄSTAN ute, medan Frank låg och solade magen i hettan på balkongen. Jag gillar ju skugga bättre.
Något som var riktigt kul var också att göra riktiga rusningar upp i trädet. När jag hade mina lekstunder tog jag helt enkelt sats i lillhusses rum, ökade farten och gasade rakt uppför klöspinnen högst upp i mitt torn, jamarkul!!   :D




"Snön faller"
På väggen ovanför där prinsesstornet stod hänger en tavla i glas och ram som matte gillar mycket, den heter "Snön faller" och är nerkluddad av någon som heter Mjulf Kurrdell som matte har haft visst samröre med på flera olika sätt, vilket är en helt annan historia. När lillfjanten invaderade både mitt hem och så småningom mitt prinsesstorn kunde han inte låta bli tavlan och matte fasade för att det istället för att snön skulle fortsätta falla på tavlan, skulle bli "Glassplittret faller". Därför fick mitt prinsesstorn flytta till annan plats och jag kunde inte göra mina roliga rusningar mer...


Härom dagen bestämde sig matte för att det skulle ändras om här så hon ställde tillbaka mitt torn på sin rätta plats. Hon kollade noga hur tavlan satt och om det verkligen finns risk att lillfjanten petar ner den när han ställer sig på bakbenen och tassar på den och hon kom fram till att det behövs en mycket längre spik eller kanske en rejält rundad krok så är det ingen fara.

Alltså efterlyser vi nu EN LÅNG SPIK!! Vi tänker på en sån där riktigt lång som någon lottade ut på nån av bloggarna för nåt år sedan, en sådan skulle vi behöva. Är det någon katt som har en sådan i sin ägo så är ni hjärtligt och kurrigt välkomna att skicka den till oss, annars får matte lov att ta ned tavlan tills den sitter säkert. Vi kan gärna betala för spiken!
Min e-mjauadress har ni här så ni kan få adressen om ni har en lång spik över: lillagosigabrunatgmail.com (byt ut "at" mot en ihoprullad katt så kommer e-mjauet fram!). Annars så står jag ju med i tillefånKATTalågen! ;)

På tornet kan man tydligt se var mitt favoritklösställe är, klädnaden är alldeles tossig där. Matte har bytt tyget på det stället två gånger sedan vi fick tornet och nu är det definitivt dags för henne att ta göra det igen, det här är ju inte värdigt en prinsessa!  ;)


Välklöst torn!



tisdag 29 maj 2012

Tusse von Post och djävulsmaskiner



I rubriken hade jag först tänkt jama att det var maskiner från Djävulskatten. Jag tänkte rent kattomatiskt att eftersom det finns en Skaparkatt så borde det ju finnas en Djävulskatt så där som de har i tvåbeningsvärlden. Men sedan fick jag lägga mig på balkongen och kraftigt fundilera på det där med Djävulskatten några timmar och jag kom fram till att det FINNS INGA onda katter, möjligtvis att det finns katter som har ONT. Jag tror inte att det finns NÅGRA onda djur, alla djur lever i sin egen värld och vill det som är bäst för dem. Det är bara ett djur som är ont och det är Tvåbeningen och därför kanske man inte ens kan kalla tvåbeningarna för djur? De är något slags egen variant tvåbeningar, som det har gått fel med och blivit ondskefulla och gör djur och andra tvåbeningar illa.

Nåjam, det var en kattentes, jag skriver alltså inte "maskiner från DJÄVULSKATTEN" i rubriken för någon sådan finns inte, utan det måste helt enkelt vara maskiner som tvåbeningarnas djävul har skapat! :O



Vi har här i hemmet drabbats av hemska hemska maskiner och oljud!


5. Matskålsskåpet



Det här är ett skåp där man ställer in sina tomma matsskålar och efter en stund kommer de ut och ser ut som om de är direkt från affärn. Det verkar ju väldigt bra, men ljudet, OLJUDET som den för!!!! :O
Något gör att vårat matskålsskåp vibrerar och sedan kommer ett enormt oljud och det är fasansfullt. Matte och lillhusse brukar då gå och flytta lite på den och för en stund så är den ganska tyst, men så börjar den om igen. Tvåbeningarna har provat att lägga handdukar över och under, men maskinen vrålar likafullt...



4. Snabeldraken

Snabeldraken är ju ett gissel som alla vi katter lider av. I vårat fall har vi en smula tur för matte är allergenisk mot att ta fram den eller nåt, för den används inte så ofta vilket vi är tacksamma över. Men när den är framme... :O
Den vrålar sig runt vårat revir och den suger in saker och mina pälsbollar verkar alltid ligga risigt till... Än värre är det om lillhusse styr draken, matte är betydligt noggrannare och håller på längre och det är ju hemskt nog, men lillhusse han bara kör på som om det vore värsta racermaskinen och allt som ligger i drakens väg åker med in, spelar ingen roll om det är strumpor, leksaker eller katter!!!  :O




3. Kökssnurren

Den här apparaten används när matte ska baka och det tackar vi Skaparkatten för att hon inte gör speciellt ofta! Då och då åker den tyvärr fram, som när matte bakade till Maurices och Kajsas servicekattistent eller när lillhusse tvunget ska ha maränger på sin födelsedag. Till skillnad från mig har han ju bara födelsedag en gång per år, men då vrålar kökssnurren värre än alla snabeldrakar i världen!
Kökssnurren SKRIKER nämligen så att man vill skära av sig öronen och snabbt äta upp dem för att undkomma ljudet. Den som har en tvåbening som bakar maränger vet att då måste man låta kökssnurren jobba oavbrutet på högsta fart i ca 10 kattiljoner minuter och sist när matte gjorde det och lillfjanten var nyinflyttad då såg jag allt hur han stångade sig mot fönstret för att ta sig här ifrån... :/




2. Vrålmaskinen



Den här maskinen tar matte inte fram så ofta som tur är, men nu har hon gjort det. Vrålmaskinen hör ihop med att matte upptäckte en ny tygaffär i stan förra veckan. Har man gjort av med skällislappar i en tygaffär tycker matte att man måste få tygerna att bli saker och det ägnar hon sig åt just nu. För egen del kan jag inte se varför man inte bara kan ligga på tygerna, det är ju lugnast! För att vara lite fyndig kan man jama att den här maskinen är ett riktigt OTYG!!!!  ;)
Vrålmaskinen kan låta på olika sätt, den kan smattra vansinnigt ursinnigt och den kan låta obehagligt på ett lugnare sätt. Maskinen har en gaspedal som gör att det vrålar olika högt om den och vår matte har av någon outgrundlig anledning kärlek till att trycka gaspedaler i botten, vare sig det är vrålmaskiner eller brummisar det gäller. Jag ska dock mycket nogsamt påpeka att har matte katter i bilen kör hon så stillsjamt att man faktiskt lika gärna kan gå i koppel bredvid. Detta är tyvärr inte vad som sker när hon använder vrålmaskinen... Det gäller att akta så att inte svansen blir fastsydd!



1. Bomblådorna



Nu har vi kommit till det värstaste värsta av allt i hela vårat revir, nämligen bomblådorna! Det är enormt tunga stora vita höga saker med ett tyg framtill som faktiskt skulle kunna vara lämpligt att klösa lite på, men det har vi aldrig vågat av skräck för att lådorna ska sätta igång att bomba! Dessa djävulslådor står oftast tysta och hotande, men nu är de igång för fullt!!!  :O
Matte köpte de vita bomblådorna i en hajfaj-affär för ganska dyra pengar för ungefär 20 år sedan och det fina med bomblådorna, tycker matte, är att det kommer väldigt mycket och otroligt bra ljud ifrån dem, de är av betong och väger vardera 20 kilo (varje gång som matte flyttar är det slagsmål om att SLIPPA bära dem!!). Matte växte upp i ett stort hus som Katthataren äger och eftersom inte alla rummen behövdes så småningom hyrdes några av dem ut till ett par gamla pangsjonärer medan matte när hon blev ungkatt bodde i den inredda källaren.
Precis som matte gillar att gasa så gillar hon att lyssna högt på musik och i ett eget hus är det perfekt, för då kunde matte lyssna hur högt hon ville, GISSA om pangsjonärerna var lyckliga när matte flyttade hemifrån!!
I vanliga fall lyssnar matte på musik i datorn, men ibland måste det tydligen höjas ytterligare och då får vi  alltså stå ut med det fruktansvärda oväsendet av smällar, dunk och tjut.
Nu har matte köpt en ny skiva, den har en låt som hon älskar och hon hoppades älska resten också och har satt på på högsta volym så att vi alla har grävt ner oss längst in i garderoben med torrfoder i öronen för att få tyst på helvetet, men det hjälper inte, det läcker igenom!!  :O



Nu när jag är så upprörd efter att ha jamat om alla djävulsmaskiner i hemmet ska jag lugna mig själv med att jama om att vi har fått post idag, Tusse von Post har varit här! *kurrkurrrrkurrrr*


Titta:


Adresserat direkt till oss! Tusse von Post vet precis var vi bor!!!  :D



Ett vykort!!

Ett vykort TILL MIG!!!  :D



Leksaksmusar!!  :D




Det var ett paket från våra kompisar Klosterkatterna!  :D
De har antagligen känt av hjälp-ropen som vi har sänt ut telekattiskt genom oväsendet idag och skickat ett paket som tröst!! Jag tror att jag ska låta Frank och lillfjanten få de två ljusrosa musarna så tar jag de två andra, det står att jag ska dela med mig och eftersom det är en mus mer är vi måste ju den vara min!! *fnittrar lyckligt*

Tack SNÄLLASTE klosterkatterna!! ♥♥♥


måndag 28 maj 2012

Hallåjam!



Hej, det är Lurrvar!

Alice jamade att jag inte får vara med på film på Prinsessans blogg för att hennes matte suckar då, går det bra om jag är på bild? *oroligt*
Matte jamar att många tycker att jag är söt, är det verkligen sant?



Hallåjam Alices matte! :)


Igår tog matte fram en stor drake och jagade runt. Jag blev så rädd att jag inte vågade komma fram från under soffan på flera timmar... Prinsessan och farbror Frank åt upp all kvällsmaten...


Matte städade vårat lekrum också! Vi har inte fått vara där på ett tag för jag kissade där när jag inte var riktigt rumsren...


Lekrummet





Sover på balkongen... Varmt och skönt.




Det kvittrar! En fjäderkotlett!


Flera stycken har undrat hur stor jag är och jag var 1 år stor när jag flyttade hit, nu är jag alltså *räknar på klorna* 1,5 år stor. Jag är JAMARSTOR! *skuttar glatt*







Det sitter en stor tavla på väggen med farbror Frank, Prinsessan, matte och den Otäcke (lillhusse, mattes anm.). Jag har inte funnits på väggen, bara lekande på golvet, men nu finns jag på väggen med! *glad*







Den Otäcke är jamarfarlig, han pratar högt, med arg röst och går med hårda tassar och de är större än hela jag!! Varje gång han kommer nära så springer jag fort fort och gömmer mig. Nu har den Otäcke rest bort! Då törs jag sova i samma säng som Prinsessan, farbror Frank och matte, för den Otäcke kan inte komma och ta mig.



Den Otäcke har lyft upp mig
*otäcktotäcktotäcktotäcktotäcktotäckt*




På den här bilden ligger farbror Frank och jag mysigt på kudden i fönstret.





Någon har puttat ner min kudde...



Jag kan sova där iallafall!



Hejdå!



lördag 26 maj 2012

Känselspröt



Igår kom matte och lillhusse att diskutera katter och vilka stämningar katter känner.
Matte är alldeles övertygad om att katter känner hur tvåbeningar mår, lillhusse är det inte.

Det började med att lillhusse skulle leka med oss katter och röt i med sin suraste stämma (eftersom han inte finner minsta nöje i att leka med oss): " -KATTER, kom och lek!!"
Matte kattstaterade att ber han oss med den rösten kommer ingen katt någonsin tro att han vill umgås med dem, och matte hade rätt för vi kom ju inte!

Lillhusse menade att katter inte alls känner hur tvåbeningar mår och känner, dock kunde han erkänna att vi katter kanske kunde höra på rösten hur tvåbeningar känner.


Eftersom jag är katt har jag ju svaren på deras frågor och för oss katter är det ju en självklarhet att vi kan känna i luften hur våra människor mår och vad de menar när de pratar med oss, vi katter är ju som små känselspröt. Säg den katt som inte vet när det är läge att gömma sig om tvåbeningarna bråkar och skriker eller tröstar om tvåbeningarna är ledsna?








En bekatt till matte berättade att hon för några år sedan hade varit depriderad och bara låg på soffan och inte brydde sig. Efter ett tag märkte hon att katten såg vissnare och vissnare ut och gick till stickisen med katten. Stickisen undersökte katten, hittade inga fel och sedan frågade han " -Hur mår DU, matte?". Matten kattstaterade att hon inte alls mådde bra och då sa stickisen att där fick hon svaret på varför katten mådde som den gjorde...

 
Matte har inte tidigare märkt av fenomenet hos oss katter att vi kommer och tröstar, hon har tänkt att det kanske är speciella katter som tar tass om sina tvåbeningar på det viset. Men den senaste tiden har matte varit lite ledsen, hon har betett sig dumt och förlorat några vänner och Frank visar nu tydligt att han är mattes tröstare. Var än matte är just nu så är Frank där - sitter matte vid datorn ligger Frank ihoprullad i knät och kurrar för henne, går matte och lägger sig kommer Frank och ligger mellan hennes ben med magen i vädret så att hon ska klia, sitter hon på balkongen så är Frank bredvid osv...

Matte är så tacksam för Franks stöd, för just nu känns det kanske lite som att vi katter har den enda kärlek som går att lita på.



Matte och Frank




fredag 25 maj 2012

Sjung Kattvaktens lov



Jag har länge tänkt att jag ska jama om något av det viktigaste i kattlivet, i allafall om man har sådana rymmartvåbeningar som jag har, nämligen KATTVAKTEN!

Matte och lillhusse har gjort fyra större resor sedan de fick oss och då måste man ha en pålitlig Kattvakt. Vår tidigare husse har varit huvudkattvakt under dessa resor och han har varit bra eftersom han känner oss och vi honom. Han har heller inte haft några problem med att stanna ett tag, han har helt enkelt lagt sig i soffan och läst eller gosat med oss och somnat... ;)
Men med andra ord, utmärkt sällskap för oss!

Nu har vi fått lov att prova ut nya kattvakter av olika orsaker och det har visat sig vara en seg råtta att tugga på...

Vi nämner här några exempel ur den närmaste kretsen:

- Någon tyckte att det räckte med att gå hit en gång om dagen eller varannan dag. Eftersom våra tvåbeningar alltid är borta när det är som varmast är det INTE okej med ett besök om dagen enl matte. STRUKEN DIREKT!!!

- Mattes husse Katthataren är egentligen också direktstruken, det hörs ju på namnet, men han är tillsammans med en Kattälskare och kunde därför fått chansen. Tyvärr är inte plus och minus jämt i det fallet, Hataren är väldigt mentalt stark och kan påverka Älskaren till att vi inte alls behöver tillsyn två gånger om dagen. STRUKNA ALLTSÅ!

När matte och lillhusse åkte till Mjaumö i april tog de hjälp av en mycket närstående som matte trodde att hon kunde lita på. Hon hade i uppgift att gå dit en av mornarna och det verkar ju inte så betungande, men det visade sig när matte frågade oss hur det gått, att vederbörande helt enkelt bara gick in, hällde upp mat, rensade låda och gick sin väg!!!! Hon försökte inte ens att klappa oss... Det gör ju att denna Kattvakt är PRÖVAD och TOTALSTRUKEN!!! :(

Som huvudkattvakt för Mjaumö-resan hade dock matte utsett Bm som är vår vän och hör till Örebro Katthem. Hon brukar få sköta skyggisar för hon gör dem lätt till tryggisar och hon får alla katter att må bra. Matte hade alltså högt ställda förväntningar på denna Kattvakt.





Bm och Lurrvar hos Stickisen i höstas




I vanliga fall när någon av tvåbeningarna har varit borta för länge brukar jag ge dem "The Silent Treatment" - jag låtsas helt enkelt att de inte finns tills de har krusat tillräckligt för mig!  ;)

Men när matte och lillhusse kom hem efter nästan tre dagar var jag jamargosig och glad, Lurrvar var något tryggare och stannade kvar t.o.m när lillhusse kom emot honom och Frank, ja han var som vanligt, kurrig!

Under resan fick matte små meddelanden från Bm om att nu "hade vi fått mat" och "Linnsen har blivit borstad och kurrar" eller att hon "lekt med Lurrvar och fått lyfta honom".
Detta gjorde matte så lugn och trygg att hon kände att istället för att skynda hem det fortaste som gick på söndag förmiddag, så tog hon och lillhusse och reste runt halva södra Sverige och kom inte hem förrän senare än "miss-i-nassen". Faktiskt så har matte erkänt att hon egentligen inte tänkte alls mycket på oss och det är ett jamargott betyg till Kattvakten. Hon visste att vi var i de allra tryggaste tassar och att Bm skötte oss på bästa sätt! :D

Nu är det ju så att utan att ha frågat OSS om lov (vi hade sagt NEJ direkt) ska ju matte och lillhusse resa ifrån oss längre tid än någonsin om ett litet tag. Som sagt, utan att fråga OSS tog matte kontakt med Bm innan resan bokades och frågade om hon kunde tänka sig att ta tass om oss och det kunde hon! Det var liksom förutsättningen för att resan skulle bli av.

Det är ju ett stort ansvar och faktiskt ett visst jobb att sköta andras katter, speciellt om man bor i en annan del av staden, och till en början var det tal om att Bm skulle vara huvudvakt och att någon annan skulle hjälpa till, men efter att matte såg hur det gick med den närstående vakten har matte frågat om Bm kan tänka sig att sköta oss ensam och hon har sagt JA till det, HURRJAM!

Eftersom matte är så lycklig har hon bestämt sig för att Bm ska få både lön, bensinpengar och present och Bm tar verkligen sitt vaktande på allvar, för titta vad hon skickade när hon hade tassat om oss sist!






En liten film med Lurrvar!




En liten film med Frank!




Och så en film med mig!


Nu känner sig matte jamartrygg! :D 





HURRJAM för bästa KATTVAKTEN Bm!!!!

♥♥♥



Vem är Skaparkatten?



Igår berättade jag ju om att Skaparkatten kunde ha kommit och hämtat mig. På Catbook har jag två syskon nämligen Katten Mistor Helmer och Söta Mary, och Mistor frågade då vem Skaparkatten är.

Jag blev lite förvånad först, jag trodde att alla katter kände till Skaparkatten, men så tänkte jag att "undrar Mistor så måste jag ju jama om det".

Bland våra vänner finns de som inte alls bekänner sig till Skaparkatten eller tror att han/hon finns (tasseister), andra anser att Skaparkatten och Gud är samma, och det finns inga rätt och fel i frågan, alla katter får tro det som passar dem bäst.


Men jag ska berätta för dig Mistor vad VI tror!




Regnbågsbron




I vår familj tror vi att Skaparkatten finns någonstans långt bort där inga tvåbeningar kan komma och såra små katter. Men också så att vi katter kan gå upp och hälsa på vänner som har gått före oss, vi kan liksom gå mellan två världar!

Hos Skaparkatten är allt mjukt och skönt och rädda katter blir trygga, sjuka katter blir friska. Många refererar till att Skaparkatten är en han, men vi tror att Skaparkatten helt enkelt är alla katters moder som finns och tar tass om katter som har vandrat över till andra sidan.

Hos Skaparkatten har alla det bra och man kan springa och leka och busa precis hur mycket man vill. Många nya katter racerspringer när de först kommer till Regnbågslandet, för där är fullt av stora öppna ängar och man kan springa precis hur fort man vill och ingen behöver någonsin mer ha på sig koppel eller sele och det finns inga brummisar som kan köra på en. Där finns också hur många musar och fjäderkotletter som helst att jaga, stora vatten att dricka i, träd att klättra i och mjuka ställen att sova på.



Hos Skaparkatten?



Tvåbeningar undrar ofta hur Skaparkatten ser ut, men det får man inte berätta för dem, det är något som bara vi katter ska veta. Men jag kan avslöja att hon är en jamarstor katt och i hennes famn får hur många katter som helst plats och hennes svans räcker runt hela Regnbågslandet. Eftersom Skaparkatten är just så stor kan nya små katter bli lite rädda när de kommer, men hon är den allra snällaste och hon jamar aldrig nej om man vill gosa. Då lägger hon svansen runt en så att man känner sig älskad!


Vår vän Wikki har en direktconnection med någon i Regnbågslandet och brukar jama om hur det går till när vänner har kommit till Skaparkatten. Så här jamade hon om vår katt Lusse (på bild i högerspalten) och en annan katt från Örebro Katthem som gick till Skaparkatten förra sommaren:


"”Det mjuka molnet med samma färg som min päls det bar mig hit??!”
Lusse lutar sig lite mot Fabiola och suckar. Hon slickar honom tröstande på örat och spinner. De ligger mjukt omslutna av SkaparKattens tassar och den Eviga trygghet som KattHimlens Frid innebär.

Men Lusse funderar ändå: ”Linnsen och Frank tar väl hand om mina människor nu? De undrar väl varför jag inte kom hem igen?”
”Men du lyssnade väl på det SkaparKatten jamade? Att även om det var två av oss från Örebro katthems katter som kom tassande hit i natt, så är det vars och ens väg att vandra, när SkaparKatten kallar.
Våra kroppar var sjuka, och våra goda människor hjälpte oss att slippa lida mer utav det. Och de vet, precis som vi, att vi kommer att möta dem igen här när den stunden kommer för dem också…”
”Mjau, men jag tyckte så mycket om mattens mjuka händer… Vet du hur skönt och varsamt hon borstade min päls? Jag hann inte visa så mycket hur lycklig jag var hos dem?”

Fabiola håller sin nos varsamt mot Lusses kind och viskar ”Frank och Linnsen kommer att berättade det, var så säker! Precis som de andra katterna i mitt jourhem kommer att trösta min matte och husse… Alla vi älskade katter finns i ett nätverk av kärlek som bär…”
”Mjoooo – alla katter borde ha det så…” Lusses nos åker ned mellan tassarna och han somnar.


”Det är fullbordat!” sjunger ÄnglaKatterna. Och Lusses stora guldorange moln svävar stilla kvar över dem, och syns ända bort till de sörjande mattarna och hussarna som finns kvar i Livets Land…."



Matte och Lusse en stund innan Skaparkatten
kom och hämtade honom ♥



Tack vare Wikkis berättelse och att jag har varit över och hälsat på så vet jag att Lusse har det bra nu, och det har jag jamat för matte så att hon inte ska vara lika ledsen som på bilden ovan.

Vi tror att alla är glada och leker och har det bra, så som katter SKA ha det, hos Skaparkatten!  :D


torsdag 24 maj 2012

Farligt farligt...


Inatt kunde jag ha gått till Skaparkatten... :(

Det var som så att matte och lillhusse höll på och samtalade om en skruvdragare som matte har, sladden till ladd-delen hade gett upp och lillhusse skulle kolla om han hade någon liknande sladd som fungerade istället.

Mina tvåbeningar har en tendens att kasta saker till varandra (oftast inte PÅ varandra), de tränar på att ta något som heter lyra och de är båda mycket impregnerade av varandras kunskaper. Nu var det så att lillhusse antog att matte skulle ta emot så han kastade...


716 gram tungt mordvapen



Problemet var att matte VAR inte beredd utan åbäket landade precis i skarven mellan handled och hand och studsade sedan ner på golvet. På en sekund hade mattes tass ändrat skepnad och fått en knöl som växte sig högre för varje sekund... Lillhusse som ju hade en bruten tass i vintras blev handlingskraftig och gick genast iväg och hämtade en isklamp och tryckte på handen medan matte ojade sig och svor om vartannat.


NU ska jag berätta var JAG kommer in i bilden.
Det var nämligen så att matte satt på lillhusses säng och bredvid sig hade hon en söt liten brun missa som hon satt och klappade. Ni kan räkna ut resten va?

Det slog matte en stund senare när hon ojade sig som mest, att hade mojängen träffat mitt huvud istället för hennes tass så hade jag fått minst en skallskada modell större, om det inte hade varit tillräckligt för att Skaparkatten skulle hämtat mig...

Varje gång som matte vill börja gnälla om sin kommande resa och eventuell bruten hand och gips så pickar något till i henne och jag tror att det är Skaparkatten som skickar henne en påminnelse om vad som kunde ha hänt. Och matte inser att hade jag blivit skadad eller gått till Skaparkatten då hade hon inte brytt sig det minsta om sig själv och den dumma handen.

Hon har pussat mig mycket på huvudet idag. Hon har aldrig varit riktigt säker på om jag gillar det men idag kurrar jag åt henne när hon gör det!

Lillhusse är också mycket ångerfull och ber om ursäkt varannan minut och ringer från skolan och frågar hur det är med mattes tass.


Jag tror att båda mina tvåbeningar har lärt sig en liten läxa, kanske ska de GÅ UT om de ska kasta saker till/på varandra ;) 

Nu ska matte åka till stickisen så får vi se om hon behöver en liten eller stor present av lillhusse på mors dag på söndag! ;)



måndag 21 maj 2012

Jamarviktig dag!



Idag får jag lov att jama att det är en riktigt viktig dag, det är nämligen på dagen SJU MÅNADER sedan jag jamade på bloggen för första gången!

Innan jag satte igång var jag lite rädd att jag inte skulle ha nåt att jama om, men istället blev det ju alldeles tvärtom, jag har ju jamat så mycket att jag knappt har hunnit leka! Jag fick till och med kattentarer om att man inte hann läsa allt jag jamade om så varefter jag har blivit en mer erfaren bloggerska har jag lugnat mig lite. Men sammanjamat har det blivit 343 inlägg, vilket blir ungefär 1,5 om dagen.

Det har blivit jamningar av alla de olika slag under min bloggtid:

Jag har visat hur man lagar mat, jag har recenserat både böcker och filmer, jag har berättat om när jag var promenadkatt och om EN av gångerna som Frank har rymt.

Jag har varnat för Kattfientliga maskiner, visat hur man bäst sköter kläder och fått tvåbeningar att skratta så att de grät över min Lucia-bild... :(



SUR Lucia på er!!!  :(


NI, mina kompisar, fick matte att gråta strax före jul när jag fick ont i ögat och jag jamade om det på bloggen. Det tog nämligen bara en liten stund så var det fullt med kattentarer både på bloggen, i min e-mjao och på min Catbook med katt-tvåbeningar som ville hjälpa till med pengar och matte blev så rörd... ♥
Som tur var ordnade det sig tack vare Snuffe-fonden och jag kunde få hjälp med ögat. Nu har matte samlat ihop en liten hög med egna pengar som är till för stickiskostnader, för det är bra att ha utifall att...

I höstas var Frank med och tävlade i Agrias tävling om sötaste huskatten och tack vare att alla kattbloggare, hrm, *host* kompisröstade så landade Frank på 6:e plats och det var vi jamarstolta över. Kankse att det där gjorde honom mallig, för han fick två beundrare som heter Smulan båda två och bestämde sig för att bli utvikningskatt!!! Och nog katten hade han varit i kontakt med Tugg Tassner i Morrywood också! :(
Men lika sårad blev han när han blev förrådd av sin lillhusse...
Jama om pinsamt det var när matte strippade på min blogg! Och att så många tittade gör att jag ifrågasätter min räknare... Det är ju en KATTblogg, inget annat!  #&¤"#%%# matte!  :(

Vi har fått lov att hjälpa lillhusse vid flera tillfällen med både datorskola, läxor och jobb, att han nu går ut 9:an med fina betyg är helt och hållet vår förtjänst.

På sista tiden har vi haft ett godistest med en anonym Testkatt på bloggen och i höstas gjorde jag ju en jamarstor Kattistisk undersökning. Eftersom det var så många katter som svarade på den blev det ju ett riktigt statistiskt urval och jag fick min doktorshatt! *stolt*

Jag har ju morrat om lillfjanten också, oftast har det bara blivit om hur jobbig han är, men några gånger har det faktiskt varit lite synd om honom också.


Nu är jag alldeles SLUT efter att ha jamat ner det här, ska genast gå och jama till matte att vi måste få EXTRA fin kvällsmat idag!


Tack för att ni finns kära bloggläsare! ♥

lördag 19 maj 2012

Apparater



Jag har fått en ny apparat! :D

I januari fick jag ju en alldeles egen iMjau av lillhusse när han fick en ajFån av sin husse. Jag har tyckt jamarmycket om min iMjau, men nu var det dags att gå vidare, även en katt måste ju vara måddärn! :)

En av anledningarna till att jag behövde en ny apparat var att lillhusse tjatade så förjamat, det blev repor på skärmen och jag tappade den ibland när jag bar den i munnen och en gång när jag låg på balkongen och bloggade tog jag i lite häftigt när jag tassade ner något och då åkte hela iMjauen i betonggolvet och då såg lillhusse lite otäck ut... Man vill ju inte gärna behöva leva under dödshot! *ryser*

Vi katter förstår ju också att det inte är alltför lätt att försöka skriva med tassarna på en pytteliten skärm och varje gång jag klapprade med klorna på skärmen kom lillhusse springande alldeles hysterisk.
På min egen apparat funderar jag på att sätta ett skärmskydd, man vill ju inte gärna ha repor på skärmen!!  ;) Oops, nu kommer lillhusse jagande, bästa att gömma sig en stund...

...


När jag väl kommit fram till att här behövde måddärniseras tittade jag mycket noggrant igenom vad det fanns för apparater och det stod ganska snart klart att det var en MJAUSUNG jag skulle ha, det hörs ju på namnet.
Nästa steg var att bestämma färg och där jamade jag bestämt till att det skulle vara en rosa precis som mattes tellefån.

Så matte och lillhusse åkte iväg för att köpa min nya apparat och jag funderade allvarligt på att följa med, det är ju trots allt jag som ska ha den, men tanken på att sitta i bur och välja var förnedrande så jag fick förlita mig på mina medhjälpare.

Efter en stund kom de hem med den här lilla vännen:


Min iMjau till vänster och min nya Mjau II till höger!


Visst är den fin!♥

Eftersom min första apparat hette iMjau har jag bestämt mig för att döpa min nya kompis också, den heter nu Mjau II. *sträcker på mig stolt*

Meningen med Mjau II är att jag ska kunna blogga var jag vill, om jag vill sitta ute under ett träd och berätta att det kommer en skällis förbi så kan jag göra det!! Inte för att jag har varit ute på promenad sedan förra sommaren, men OM jag vill gå ut och blogga så gör jag det! ;)



Jag och Mjau II på lillhusses säng.

Här har jag tagit Mjau II med mig ut på balkongen!




Till en början tyckte jag att det var jamarsvårt att förstå mig på den nya apparaten, men nu tycker jag att jag förstår det mesta!





På vägen till affären där matte och lillhusse hämtade Mjau II åkte de förbi djurkyrkogården där vår Lusse (på bild i högerspalten) ligger tillsammans med fler andra älskade katthemskatter.
(bilderna är av usel kvalitet eftersom de är tagna med iMjau, jag kan blixtra mycket bättre bilder med min nya Mjau II)



Porten in i djurriket


Det är så fint där tycker matte, där finns så mycket kärlek till alla djur. En djurkyrkogård är ofta annorlunda än en tvåbeningskyrkogård som tyvärr kan kännas stel och ibland också med gravar som aldrig besöks. På djurkyrkogården planteras mycket blommor på gravarna och det finns ofta kärlekssymboler och vackra små stenar för att göra gravarna för älskade djur fina. För matte har djurkyrkogården blivit som en liten själslig samlingsplats även för andra döda som matte har älskat, hon tror att de känner tankar till dem även om de sänds från en djurkyrkogård.



Vacker grav



När matte och lilhusse kom till Katthemmets gravplats upptäckte de att människor hade stegat rakt över katternas grav... Den kanske inte är så lätt att se, men det är dock en upphöjning och man borde ha ögonen med sig lite bättre på kyrkogården så att man inte kliver på gravarna, de är ju oftast inte så stora.




Ett skoavtryck precis där Lusse ligger... :/



Matte och lillhusse fick lägga sig ner och rätta till jorden och ställa ut de släckta ljuslyktorna igen och förhoppningsvis kommer ett litet staket komma upp runt graven så småningom.




Fin grav med världens minsta gravsten?

fredag 18 maj 2012

Drömplatser



Ni som läser bloggen vet att vi har sökt tassyl pga att tonårsmonster ska invadera vårat revir mot kvällen. Nu kan vi uppdatera med att Kidi och Raija längst upp i norraste norr av landet tar emot oss!

Däremot tar vi inte med oss matte för hon började dra mig i öronen i morse och prata om att torka ur, så hon får söka tassyl nån annanstans. Vi kommer med Kattokoptern framåt kvällningen Kidi och godis tar vi med oss! :D

Det finns en endaste sak som är bra med lillhusses kompisar och det är Frank som tycker, nämligen att vissa av dem är lämpliga att bita! En av dem som kom ofta förr har Frank både bitit och fräst åt två gånger och det är något oerhört, för Frank fräser inte ens när han blir duschad eller får en febertermometer uppstoppad under svansen... Som tur är insåg lillhusse efter ett tag att det inte var någon bra kompis och umgås inte med honom mer, men hade han lyssnat på Franks huggtandskänsla hade han besparat sig en massa onödigt. Man ska ALLTID lita på sin katt! :)


Om ni är vänner med mig på Catbook kunde ni nyligen se att matte hade sällskap av två katter i sängen under natten, nämligen mig och lillfjanten! Det tyckte matte var fantass-tiskt, jag däremot var inte lika fascinerad... Jag fick lov att spänna blicken riktigt ordentligt i honom när han skulle fram och nosa på mig när jag låg så skönt och äntligen har jag lyckats ituta den lille skiten en gnutta respekt för han gjorde ett baklängeshopp av skräck och höll sig sedan på sin kant! *suckar lyckligt av lättnad*

Eftersom matte inte vågade röra sig låg vi och kattosoferade hon och jag. Vi har läst på Söta Marys mattes Catbook att hon listade sina favoritplatser på jorden och då började vi att jama om vilka som var våra.



Mina favoritplatser:



1. Bredvid min Frank är ALLTID bäst att vara oavsett var det är.



2. Min borsthandduk, bästaste platsen på jorden! ♥♥♥
Matte jamar att om jag nånsin... så skulle hon lägga mig tillsammans med
min randiga handduk och borste, för då vet hon att jag har det bra!


3. Vid lillhusses varma element är det jamarmysigt.
 

4. I mina balkongstolar varma sommarnätter


Sen har jag några ställen som jag varierar emellan, beroende på väder, vind och humör!  ;)



5. Mitt gömställe i garderoben.



5. Soffan är just nu storfavorit.



5. Mitt älskade Prinsesstorn som Katthataren gjorde åt mig. Den senaste tiden har det dock intagits av en liten ful fiende... Alltså kan INTE jag ligga där!  :(




Ok, jag låter matte skriva sina favoritställen också, men hon får inte ha med bilder för det är MIN blogg! :D


Mattes favoritställen:

1. Reykjavik - ett halvår där var inte nog, havet, luften och bergen drar ständigt i mattes restarm.
2. Venedig - var ännu underbarare än mattes höga förväntningar, vilket säger mycket!
3. St Petersburg - Mother Russia, språket, folket... Allt jamar till mattes hjärta!
4. Fåran - en liten ö i Hjälmaren där matte spenderade sina första 13 sommarlov.
5. Hemma - här finns vi och tryggheten och det borde nog egentligen stå överst på listan!





Vad har ni för favoritplatser?? Jama för oss (matte vill höra tvåbeningarnas favoriter)!